I januari 2011 ratificerade Sverige Den europeiska landskapskonventionen och förband sig därigenom att med sitt rättssystem och sin administration leva upp till dess värden. Konventionen trädde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar sig i allmänhetens perception av landskapen. Föreliggande rapport är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa studien har 348 planeringsunderlag från 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges 21 länsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de aspekter av Den europeiska landskapskonventionen som jag menar är av stor vikt vid uppförandet av landskapsanalyser.

Denna uppsats behandlar Den europeiska landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berättas en historia om vad som händer med en bruksort och dess vardagslandskap när ortens största näringsverksamhet läggs ner. I uppsatsen problematiseras frågor så som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur Den europeiska landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap är. Det diskuteras även vilken problematiken är kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingår i kategorin vardagslandskap.Berättelsen tar sin början i en bygd där svedjebruk och stångjärnsproduktion är starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största näringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Begreppet landskap kan betyda både utsiktslandskap, så som det används på engelska , och område, region, som är grundbetydelsen i de germanska språken. Torsten Hägerstrand introducerade i början på 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vänder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istället tar fasta på landskapets processer. Målet med denna litteraturstudie är att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet är att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företräder en landskapssyn där samspelet mellan natur och samhälle betonas, men till skillnad från förloppslandskapet så är fokus inställt på människans upplevelse.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Landskapsvårdens hantverk, 15 hp, 2012.

Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen på landskap förändrats och att det ställs nya krav på de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker på allmänhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft är något som i högsta grad påverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet är debatterad. Därför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta på detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrån denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll är de som tagit fram analysen för Uddevalla.

Social inlärning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrände eller dennes produkter. Beteendet och närvaron av en artfrände kan påverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlärning, samt effekterna av detta, är stora frågor inom husdjurens skötsel och välfärd. För värphöns är det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjäderplockning, är resultat av social inlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lärdom via social inlärning.

Den europeiska landskapskonventionen är ett dokument som formats av experter, bland annat för att säkerställa människors rätt att påverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC är ett dokument som varje nation själv avgör om man ska signera, sedan är det upp till dem att själva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och år 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trädde i kraft den 1/5 2012. Konventionen är en del i Europarådets samling konventioner, med syfte att värna om demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsätt och ett redskap för att ge tyngd åt de mjukare värdena i landskapet, något tjänstemännen kan använda för att motivera politiker till att låta dessa frågor ta större plats. Dock är konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att själva föra in landskapet i sina lagar och regler, på så vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

En landskapsarkitekt har mycket på sitt fat. Stora landskap och små. Urbana och rurala. Komplicerade landskap där många funktioner behöver få plats. Lokala frågor och internationella. Landskapsarkitektens arena förändras ständigt.

Uppsatsen kartlägger det amerikanska agerandet i fråga om EU: s skapande av en militär krishanteringsförmåga. Dessutom görs ett försök att med hjälp av en teori vars födelse ägde rum före det kalla kriget, förklara USA:s säkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen är att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens säkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn på den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man välkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer på sin respektive försvarsförmåga vilket ger en mer jämbördig fördelning av kostnaderna. USA välkomnar europeiska utvecklade förmågor för att förbättra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

Europeiska Unionens inflytande har ständigt ökat och med detta har en aktuell fråga uppstått, nämligen huruvida unionen är en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrån två tidpunkter och grundar sig i två fördrag. Den första tidpunkten är Maastrichtfördragets ikraftträdande och den senare är Lissabonfördragets ikraftträdande och utifrån dessa två tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnå syftet är en innehållslig idéanalys där Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrån demokratin som ett ideal eller en idealtyp.